Vinna har ju redan ett 1:a pris i tvåan , men på sista tävlingen så gick hon upp på platsen. Men resten av programmet gick kanon och resningen var nog bara ett olycksfall i arbetet. Tävlingen innan , när vi tog första pris , så var det skott på avstånd under platsliggningen och under delar av vårt program ,men hon brydde sig inte. Sedan i Borlänge så låg dem med ryggen mot skogen och där var ett himla liv på "skittrostarna" som Vinna älskar att jaga hemma så hon låg liiite oroligt och så hördes en dov smäll på lååångt håll och då kom hon upp. Vet ej om det var skotten från tidigare tävling som satt sig eller nåt annat. När tävlingen var slut så gick jag ut och lade henne igen på samma ställe. Och då låg hon fint i 5 minuter. Efter den tävllingen så har vi inte gjort så mycket mer. Var rädd att hon blivit skotträdd. Men här om veckan så åkte vi ut till skjutbanan för spår och upplet. Under rungande skottsalvor plockade Vinna in grejor och spårade utan att störas. Skönt! Nån riktig lydnad har det inte blivit sedan vi tävlade. Har nu plockat upp den igen och det är nästan bara att fortsätta där vi slutade. En underbar lite tös är hon.
I onsdags så träffades vi ett gäng på hembygdsgårdarna för att träna , så nu är vi på banan igen.
